Laue
Svenska

Exempel och övningar

Laue levereras med dokument som är klara att öppna, på gränssnittets språk. Knappen Exempel visar dem; vart och ett öppnas som en namnlös kopia som du kan ändra fritt. Övningarna öppnar tutorpanelen.

Övningar (Tutor)

Första steg: en väderkvarn

Placera ett motiv och se regeln upprepa det: kvarts varv, utan speglar.

Första steg: ett motiv som fastnar

För ett motiv till en korsning av speglar: dess kopior sammanfaller, och det får platsens symmetri.

Första steg: hitta regeln bakom ett kakelmönster

Ett hexagonalt mönster med dold regel: ta reda på hur långt det vrids.

Första steg: räkna armarna

En mandala vrids kring sin mitt: hur många armar har den här?

Övning: CsCl är inte rymdcentrerad

De linjer som rymdcentreringen skulle förbjuda finns där.

Övning: bygg CsCl

En primitiv kubisk cell, två joner: varför CsCl inte är rymdcentrerad.

Övning: bygg en perovskit

SrTiO₃ i Pm-3m: Ti i hörnen, Sr i mitten, O mitt på kanterna.

Övning: bygg fluorit

Fyll den ytcentrerade kubiska cellen i Fm-3m med Ca och F.

Övning: bygg rutil

P4₂/mnm: Ti på 2a, O på 4f med en fri parameter.

Övning: bygg stensalt

Börja med den tomma cellen i Fm-3m och bygg NaCl genom att placera dess två joner på rätt Wyckoff-positioner.

Övning: bygg zinkblände

ZnS i F-43m: hälften av tetraederluckorna fyllda.

Övning: diamantens saknade linjer

Ett d-glidspegelplan och atomer som tar ut varandra: varför 200 och 222 saknas.

Övning: en fris med halva varv

En fris med dold grupp: hitta dess halva varv, dess speglar och dess glidspeglingar, och namnge gruppen.

Övning: en kubisk kristall utan centrum

Zinkblände är kubisk men inte centrosymmetrisk: hitta dess klass, dess Laueklass och zinkens koordinationstal.

Övning: en metall, koppar

Varför koppars band inte lämnar något bandgap: ett udda antal elektroner, och ett band som skär ferminivån.

Övning: en rymdcentrerad kubs linjer

α-järn: I-centreringen och dess linjer.

Övning: ett hexagonalt diffraktogram

Magnesium: hexagonala index, 6₃-skruvaxeln och linjernas multipliciteter.

Övning: ett hexagonalt mönster

Tretaliga rotationspunkter och spegellinjer – men vilken plangrupp?

Övning: fluorit CaF₂

Ca på ett ytcentrerat gitter, F i varje tetraederlucka.

Övning: fotspår

En fris med dold grupp, som en rad fotavtryck: hitta dess symmetri och namnge den.

Övning: glidspeglingar utan speglar

Ett mönster med dold grupp, byggt enbart av halva varv och glidspeglingar: hitta dem och namnge gruppen.

Övning: grafit

Lager av hexagoner staplade ABAB: kolets grupp, klass och bindningar.

Övning: hexagonal tätpackning

Magnesium packar sina atomer så tätt som möjligt, i hexagonala lager staplade ABAB. Bygg den från P6_3/mmc.

Övning: hur många punkter kan du se?

Vilka punkter i det kvadratiska gittret kan du se från origo, och hur stor andel av gittret utgör de?

Övning: hur tätt är salt?

Formelenheter, täthet och oktaedern runt varje jon.

Övning: kalcit och korund, en rymdgrupp

Samma grupp R-3c för två mycket olika kristaller: klasserna, platserna och karbonattriangeln.

Övning: kislets bandgap

Valenselektronerna, bandgapet avläst i banden, var det ligger i Brillouinzonen, och ljuset som kisel absorberar.

Övning: koppar, kubisk ytcentrerad

Fyra atomer, tolv grannar, en tät metall.

Övning: kvadrater och romber

Ammann-Beenker-tesselleringen: hitta dess symmetriordning och det irrationella förhållandet mellan dess två plattor.

Övning: kvartsens Lauediagram

Den symmetri ett Lauediagram kan visa, och planen bakom en fläck i en hexagonal cell.

Övning: kvartsens grupp

α-kvarts med dold grupp: hitta dess skruvaxlar, dess klass och dess Laueklass.

Övning: kvartsens täthet

En hexagonal cell, tre SiO₂ och SiO₄-tetraedern.

Övning: magnesium, hexagonal tätpackning

Tolv grannar, två atomer per cell, en plats utan inversion.

Övning: perovskiten SrTiO₃

Den ideala kubiska perovskiten: tre positioner, en oktaeder, en formelenhet.

Övning: rubin och safir, en kristall

Korund, rubinens och safirens kristall: hur många grannar varje aluminiumatom har, hur många formelenheter cellen rymmer och varför den är så tät.

Övning: rutilens Wyckoff-positioner

Multipliciteter och platssymmetrier i P4₂/mnm.

Övning: rutilens grupp

Rutil TiO₂ med dold grupp: en 4₂-skruvaxel, glidspegelplan och den klass som blir kvar.

Övning: rymdcentrerat järn

α-järn: atomer per cell, grannar, täthet.

Övning: saltets Lauediagram

Läs av diagrammets symmetri och gå sedan baklänges från en fläck till de plan som gav upphov till den.

Övning: saltets pulverdiffraktogram

Indicera de första linjerna, hitta deras vinklar, räkna deras reflexer.

Övning: smaragd, ett ringsilikat

Beryll, smaragdens och akvamarinens kristall: varje katjons koordination och de öppna kanalerna längs c.

Övning: speglar tvärs över bandet

En fris med dold grupp: hitta dess speglar och namnge gruppen.

Övning: standarden LaB₆

Diffraktometrarnas standard: de första linjerna och cellen ur en enda linje.

Övning: symmetrin ingen kristall kan ha

Penrose-tesselleringen och dess diffraktion: hitta en symmetriordning som en periodisk kristall inte kan ha, och det gyllene snittet som döljer sig i plattorna.

Övning: varför galliumarsenid lyser

Ett direkt bandgap i Γ, dess värde och färgen på ljuset det avger.

Övning: varför åtta kolatomer?

Diamant har bara en plats men ändå åtta atomer per cell. Ta reda på var talet kommer ifrån.

Övning: vilken plangrupp?

Ett mönster med dold grupp: hitta rotationspunkterna, spegel- och glidspegellinjerna, och namnge gruppen.

Kristaller

Aluminiumgalliumarsenid (Al₀.₃Ga₀.₇As)

En legering: zinkbländestrukturen hos GaAs, där tre av tio galliumatomer slumpmässigt har ersatts av aluminium. Katjonplatsen är delad – 70 % Ga, 30 % Al – och cellen följer Vegards lag mellan GaAs (5,6533 Å) och AlAs (5,6614 Å). Legeringar i denna familj bildar barriärerna i kvantbrunnslasrar och i mobiltelefonernas transistorer.

Beryll (Be₃Al₂Si₆O₁₈): smaragd och akvamarin

Ringar av sex SiO₄-tetraedrar staplade längs c lämnar öppna kanaler och binds samman av beryllium (tetraedriskt) och aluminium (oktaedriskt). Ett spår av krom eller vanadin på aluminiumplatsen ger smaragd (grön), järn ger akvamarin (blå).

Blå safir (Fe och Ti i korund)

Återigen korund, med spår av järn och titan på närliggande aluminiumplatser: en elektron hoppar från Fe²⁺ till Ti⁴⁺ genom att absorbera gulrött ljus (ett brett band kring 590 nm), och stenen blir blå.

Cesiumklorid (CsCl)

En primitiv kubisk cell med en jon i ett hörn och den andra i mitten. Den ser rymdcentrerad ut, men de två platserna har olika joner: gittret är primitivt, Pm-3m och inte Im-3m.

Diamant (C)

En enda plats, 8a i Fd-3m (origo val 2), med platssymmetri -43m utan inversion: varje kolatom är tetraedrisk, och inversionscentra ligger mellan atomerna.

Fluorit (CaF₂)

Kalcium på det ytcentrerade kubiska gittret (4a), fluor i varje tetraederlucka (8c): varje Ca har åtta F i hörnen av en kub, varje F fyra Ca i en tetraeder.

Galliumarsenid (GaAs)

Zinkbländestrukturen, och en halvledare med direkt bandgap: valensbandens topp och ledningsbandens botten ligger båda i Γ, och därför avger den ljus (infraröda lysdioder och lasrar).

Grafit (C)

Hexagonal grafit: bikakeskikt staplade ABAB längs c, kol på 2b och 2c i P6₃/mmc. Bindningar på 1,42 Å inom ett skikt, 3,35 Å mellan skikten.

Indiumgalliumarsenid (In₀.₅₃Ga₀.₄₇As)

Legeringen som odlas på indiumfosfid: med 53 % indium på katjonplatsen ger Vegards lag cellen hos InP självt (a = 5,868 Å), så att skikten växer spänningsfritt. Dess bandgap, 0,75 eV, gör den till detektorn för fiberoptisk telekommunikation vid 1,55 µm. Bandberäkningen behandlar den som en virtuell kristall: 0,91 eV, utan bandgapets krökning; flytta x i avsnittet Legering för att gå från InAs till GaAs.

Kalcit (CaCO₃)

Det vanligaste karbonatet, och dubbelbrytningens kristall: plana CO₃-grupper, alla parallella, mellan lager av kalcium. Samma rymdgrupp som korund, R-3c, med kol på de tretaliga axlarna (6a) och kalcium i symmetricentra (6b).

Kisel (Si)

Diamantstrukturen, och elektronikens halvledare: dess band med empirisk pseudopotential, ett indirekt bandgap från Γ till linjen Δ, och absorptionen av ljus ovanför det.

Koppar (Cu)

Ytcentrerad kubisk: en atom på 4a, tolv grannar på avståndet a/√2. Den tätaste sfärpackningen, staplad ABC längs [111].

Korund (Al₂O₃): rubin och safir

Aluminiumoxid, det hårdaste mineralet efter diamant. Ren är den färglös; lite krom i stället för aluminium ger rubin (röd), järn och titan ger blå safir: samma struktur, R-3c, med syret i en nästan hexagonal tätpackning och aluminium i två tredjedelar av oktaederluckorna.

Kromoxid (Cr₂O₃)

Korundstrukturen med Cr³⁺ (S = 3/2), rubinens antiferromagnetiska kusin: under 307 K växlar de fyra Cr längs c − + − +, moment längs c. Dess magnetiska grupp R-3′c′ bryter både inversionen och tidsomkastningen men bevarar deras produkt: ett elektriskt fält magnetiserar den (den magnetoelektriska effekten, förutsagd av Dzyaloshinskii 1959, uppmätt av Astrov 1960).

Lantanhexaborid (LaB₆)

Lantan på 1a, boroktaedrar kring 1b (6f, x ½ ½): NIST:s pulverstandard SRM 660, vars verkliga mätning Laue kan anpassa.

Litiumkoboltoxid (LiCoO₂): batteriets katod

Katoden i de första litiumjonbatterierna (Sony, 1991). Lager av CoO₂-oktaedrar, R-3m, med litium i de oktaedriska hålrummen mellan dem. Vid laddning lämnar litium sina lager och spänningen stiger från 3,9 till 4,2 V; vid halv fyllnad ordnar sig jonerna i rader och spänningskurvan tar ett litet steg.

Magnesium (Mg)

Hexagonal tätpackning, staplad AB längs c: två atomer på 2c i P6₃/mmc, med c/a = 1,624, strax under det ideala värdet 1,633.

Manganfluorid (MnF₂)

Rutilstrukturen med Mn²⁺ (S = 5/2): Mn i hörnen och den i cellens mitt är antiparallella under 67 K, med momenten längs c. Den klassiska antiferromagneten i studier av spinnvågor.

Manganoxid (MnO)

Stensaltstrukturen med Mn²⁺ (S = 5/2): under 117 K den första antiferromagnet vars ordning neutroner kunde se (Shull och Smart, 1949). Ferromagnetiska (111)-plan växlar riktning från det ena planet till nästa, k = (½,½,½): den magnetiska cellen är dubbelt så stor som kristallens längs varje axel.

Nickeloxid (NiO)

Stensaltstrukturen med Ni²⁺ (S = 1), antiferromagnetisk under 523 K i samma ordning som MnO. Vägen Ni–O–Ni på 180° kopplar de näst närmaste grannarna starkt (J₂); 90°-vägen mellan de närmaste grannarna är svag och ferromagnetisk.

Perovskit (SrTiO₃)

Den ideala kubiska perovskiten: Ti på 1a i en oktaeder av O (3d), Sr på 1b i den kuboktaedriska luckan mellan oktaedrarna. Under 105 K blir den tetragonal.

Rubin (Cr³⁺ i korund)

Ungefär en aluminiumatom på hundra ersatt av krom. I sin oktaeder av syreatomer absorberar Cr³⁺ i två breda band, gulgrönt (⁴T₂, 556 nm) och violett (⁴T₁, 407 nm): det som passerar är rött, med lite blått.

Rutil (TiO₂)

Titan på 2a, syre på 4f (x, x, 0) i P4₂/mnm: kedjor av kantdelande TiO₆-oktaedrar längs c, förbundna via sina hörn.

Sfalerit (ZnS)

Zinkblände: diamantstrukturen med två sorters atomer, Zn på 4a och S på 4c i F-43m, var och en tetraedriskt bunden till den andra. Inget symmetricentrum: kristallen är piezoelektrisk.

Smaragd (Cr³⁺ i beryll)

Samma Cr³⁺ som i rubin, på aluminiumplatsen i beryll. Syreatomernas fält är svagare här: båda banden flyttar till lägre energier, det röda absorberas och det gröna passerar.

Stensalt (NaCl)

Två speciella positioner i Fm-3m, 4a och 4b, var och en med full kubisk platssymmetri: fyra formelenheter per cell, varje jon oktaedriskt omgiven av den andra.

Stensalt med F-centra

Stensalt som bestrålats med röntgen eller upphettats i natriumånga: elektroner fyller några av kloridvakanserna. Varje sådant F-centrum absorberar blått ljus kring 465 nm (Mollwo och Iveys lag), och kristallen blir gulbrun.

α-järn (Fe)

Rymdcentrerad kubisk: en atom på 2a, åtta grannar på avståndet a√3/2 och sex till strax utanför, på avståndet a.

α-kvarts (SiO₂)

En kiral struktur byggd på 3₂-skruvaxlar (P3_221). Kisel sitter på de tvåtaliga axlarna (3a), syre på den allmänna positionen (6c): tre formelenheter per cell, varje kisel i en tetraeder av syre (två på 1,604 Å, två på 1,613 Å).

Tesselleringar

Bokstaven F under p4mm

Ett F saknar egen symmetri: var och en av dess åtta kopior per cell visar operationen som skapade den – fyra vridna av de fyrfaldiga punkterna, fyra speglade. Byt till gruppen p4 så försvinner de speglade.

Kvadratisk väderkvarnstessellering (p4gm)

Ett motiv på den allmänna positionen i p4gm upprepas åtta gånger per cell; ett i ett spegelkors (2b) bara två gånger. Glidspegellinjerna mellan speglarna ger väderkvarnen.

Rosett (p6m)

En enda frihandsteckning upprepad av p6m, det sexkantiga kalejdoskopet: sex speglar genom varje centrum. Byt grupp för att se samma teckning bli en rosett i kvarts varv (p4) eller ett kvadratiskt kalejdoskop (p4mm).

Kvasikristaller

Girih på Penrose

Persiska flätmönster lagda på Penroses romber: tiouddiga stjärnor och tiohörningar, som i helgedomen Darb-i Imam i Isfahan (1453). Byt plattornas färg, linjernas vinkel, eller rita din egen platta.

Kvadrater och romber enligt Ammann-Beenker

Fyra gitter i 45°: kvadrater och 45°-romber i förhållandet 1 : √2, med åttatalig symmetri. Fönstret i det vinkelräta rummet är en regelbunden oktagon.

Penrose-romber

Fem skaror parallella linjer, en romb för varje korsning: tjocka och tunna romber i gyllene snittet, som aldrig upprepas, och ett diffraktionsmönster med skarpa toppar och tiotalig symmetri – omöjligt för en periodisk kristall.

Penrose-romber genom inflation

Börja med ett hjul av tio trianglar och dela var och en, generation efter generation, i mindre trianglar förminskade med gyllene snittet: samma tessellering, vuxen ur sitt centrum.

Synliga punkter i det kvadratiska gittret

De punkter i ℤ² som en betraktare i origo kan se: de vars koordinater saknar gemensam faktor. Omkring 61 % av gittret (6/π²), aldrig periodiska, med hål av alla storlekar — och ändå ett diffraktionsmönster av skarpa Braggtoppar, i varje rationell punkt med kvadratfri nämnare.

Zellige på Ammann-Beenker

Den marockanska zelligens åttauddiga stjärnor, ritade av samma flätmönster på kvadraterna och romberna i Ammann-Beenker-plattläggningen: linjer som aldrig bryts, ett mönster som aldrig upprepas.

Rosetter (mandalor)

Femtalig blomma (C₅)

Fem rotationer och ingen spegel: armarna vrider sig alla åt samma håll, som en snurra. Femtalig symmetri är tillåten för en figur, aldrig för en periodisk tessellering — den kristallografiska restriktionen, med en enda blick.

Mandala (D₁₃)

Tretton vridningar och tretton speglar, en ordning som ingen kristall kan ha. Tecknad på fri hand, linje för linje, i den skuggade sektorn: varje linje återkommer tjugosex gånger.

Mandala (D₈)

Åtta rotationer och åtta speglar: rita i den skuggade sektorn, en åttondels halvvarv, så fyller figuren i sig själv. Ett motiv på en spegel har åtta kopior, ett mellan två speglar sexton.

Rosettfönster (D₁₂)

Tolv rotationer och tolv speglar, som i ett gotiskt rosettfönster; med ”Två färger” får spegelbilderna den andra färgen och sektorerna växlar.